Simon Juhlin

Ta en titt ut genom fönstret. Det snöar! Åtminstone finns det tecken på att det har snöat: det ligger drivor här och var, antingen av snö eller av pensionärer som halkat. Personligen trivs jag i snö som fisken i vattnet men det en månad för tidiga aprilvädret väcker ändå frågor. Den största av frågorna är: Vad hände med den globala uppvärmningen?

Jag kan lika gärna säga det direkt: jag ratar inte teorierna om global uppvärmning, inte heller stödjer jag dem. Jag tror att det finns någon form av sanning i det hela, men att sanningen försvunnit då alla medelålderskriser förutspått jordens undergång efter två nyhetsinslag och en varm oktoberdag. Alltihop har blivit så uppförstorat att den i stället för att användas som en önskan till miljövänligt tänk, som antagligen var meningen från början, nu används som spökhistorier för modiga dagisbarn. För att slippa hamna i helvetet måste barnen köpa miljöbilar, de ska undvika att använda el och Gud nåde dem om de skulle få för sig att tända en majbrasa. De får inte ens äta nötkött eftersom uppenbarligen även kor är onda. Helst ska barnen också hålla andan så mycket som möjligt eftersom varje andetag är ett nytt utsläpp av koldioxid. Egentligen är det kanske lika bra att barnen tar sitt liv i förtid, men då måste de göra det på rätt sätt. Om de kväver sig med hjälp av en bilmotor släpper denna ut stora mängder växthusgaser och deras död skulle plötsligt vara förgäves.
 Jag menar givetvis inte detta, utan vad jag menar är att vi ska akta oss för vart vi är på väg. När moraltanterna på ICA ger dig onda ögat för att du står och tittar på lövbiffarna har det gått för långt. Det går inte att ge upp allt man tycker om över en natt och framför allt inte då drivkraften är Flower Power-argumentet Jag ska rädda världen!

Magnus Betnér har sagt det bäst: Ha lite förtroende i mänskligheten. I förra seklets början skulle bilen förgöra världen, sedan datorn och nu närmast internet. Till och med millennieskiftet ansågs hotande mot planeten och jag kan lova att inte heller Tamagotchin gick förbi oberörd. Alla dessa djävulens verk hittade mänskligheten ett sätt att bemästra. Jag lovar att det var ramaskri när hjulet uppfanns, men inte heller då var vår tid kommen. Ge oss något decennium så kommer någon klipsk person hittat på ett sätt att motverka växthuseffekten och vi får lära oss bemästra den likt vi lär oss att köra bil.

Om du nu vill sluta äta nötkött, köra runt i en biogasbil utan dubbdäck och ta en droska i stället för att flyga är det upp till dig. Jag tänker inte göra det. Det löser sig - det löser sig alltid. Ska jorden gå framåt genom att vi stänger av allt som är modernt? Dagens paradox är ett faktum.

Svaret blev inte Ja, inte heller Jaja. Victorias svar på Daniels förlovningsönskan blev Ja, ja, ja, ja! Fast det vet redan du - det vet varenda själ i detta land och troligen även i grannländerna. SVT sköt upp sina sändningar med en halvtimme för att vi skulle få se dessa numera nationsikoner spotta ut glimtar ur sitt privatliv framför ett hav av hungriga reportrar som för dagen fick leka skvallerskribenter. Men vad har vi egentligen att hurra för?

Jag kan lika gärna säga det direkt: jag vet att Victoria är en mediepersonlighet, med andra ord en kändis. Jag har inte mycket för kändisar. Eller i alla fall inte de vi kallar kändisar: Linda Rosing, Robert Perlskog, Anna Skipper - talanglösa jon som på något sätt kunnat glida på en räkmacka genom livet. Jag har inga som helst problem med att vi ser upp till de som är bra på det de gör. Hylla gärna Babben Larsson, Fredrik Reinfeldt eller Susanna Kallur, men sluta avguda Robinson-Robban.
 Vart jag vill komma är att Victoria aldrig har åstadkommit något för att bli känd. Hon blev född med blått blod och har sedan dess varit predestinerad att vara en ikon för vårt rike. Jag hade kunnat ta det ifall Victoria varit född under 1600-talet där varje dag var en strid för att behålla tronen. Det var på den tiden den mest komplexa blandningen av slughet, grymhet och mod kröntes till härskare - då kungarna och drottningarna gjorde skäl för sina titlar. Skulle vi haft den traditionen i dag skulle hade vår kung hetat Robert Aschberg.
 Men nu är inte Victoria född på 1600-talet och vår kung heter inte Aschberg, utan Karl XVI Gustav Bernadotte. Är det inte rätt intressant att regeringen pumpar in pengar i kungahuset, samtidigt som Folkpartiet driver frågan om att införa ett språktest för alla invandrare, ett språktest som både Kungen och Drottningen tveklöst hade kuggat på. Man ska inte skämta om Kungens läs- och skrivsvårigheter. Jag har inga problem med att Kungen är ordblind. Jag har problem med att han saknar ett par skruvar, men dyslexin i sig är inget att hänga upp sig på. Det är klart att man kan bli känd även om man är dyslektiker - personligen tror jag att Håkan Hellström sitter i samma båt.
 Varför ska våra skattepengar gå till att försörja kungafamiljen? Alla familjer där föräldrarna är arbetslösa får ansöka om ett socialbidrag som ligger parallellt med svältlön. Bara för att denna familj råkar härstamma från Bernadotte-klanen får de ett litet högre bidrag än de andra familjerna. Det sägs att Sveriges adel successivt försvann för ett knappt sekel sedan. Hur kommer det sig då att inte alla som lever på socialbidrag får några slott vardera och ett uppassningsteam som hade gjort Snoop Dogg grön av avund? Hur kommer det sig då att vi, folket, betalar delar av vår lön till att utfodra familjen blåblodig? Hur kommer det sig då att Sveriges statschef inte är demokratiskt vald, utan handplockad från Frankrike? Hur kommer det sig att han eller hon som ska representera Sverige inte nödvändigtvis har stöd bland svenskarna? Jag är socialdemokrat, men om vi ska ha en statschef ska det vara Reinfeldt, han är åtminstone folkvald.

Kungahuset är alltså mer av en börda än en tillgång. Mer en symbol för orättvisor än för stolthet. Varför lägga så stor vikt vid att en av kungligheterna ska gifta sig? Jag känner på mig att Victoria och Daniel inte var det enda paret som förlovade sig förra veckan, men antagligen det enda vi den breda massan känner till. Varför? För att Victoria har fötts in i ett oförtjänt kändisskap.
 Det hade förstås kunnat vara värre: jag tror att Victoria blir en bra representant för Sverige, framför allt efter den nivån hennes far drog ner förväntningarna på. Jag ser inget förtryck i Brunei är bara toppen på isberget. Jag tror däremot att det finns många andra som skulle kunnat göra hennes arbete bättre. Det kommer aldrig dessa få chans att göra så länge Sverige är en monarki. I stället får de sitta med os andra i TV-sofforna och lära sig vem som betalar för Victorias och Daniels bröllop. Allting pekar på att det är vi skattebetalare som får betala - betala på flera sätt.