Simon Juhlin

Jag skrev för en tid sedan att domedagen var kommen i samband med IPRED-lagens inträdande. Jag hade fel. Jag trodde inte att det kunde gå längre. Jag hade fel. Jag trodde Sveriges politiker ännu värnade om moral och demokrati. Jag hade fel. Jag trodde inte vi kunde berövas vår frihet. Återigen hade jag fel.
 I dag skulle EU ha röstat om det nya Telekompaketet, lagen som möjliggör avstängning från internet. På grund av alldeles för stor oenighet sköts omröstningen upp till den femte maj. Denna oenighet skrämmer mig. Den klargör att ungefär hälften av EU-parlamentarikerna stödjer övervakningssamhället. Den understryker att folkets röst inte har någon betydelse. Den bevisar att demokrati bara är ett spel för kulisserna. Femte maj är nämligen inte heller någon domedag - femte maj är ett startskott. Ett startskott mot framtiden, ett startskott mot mörker.

Hör ni suset? Det är frihetens vindar som mojnar. Men först jag vill varna: om ni lyssnar och läser vidare kan ni bli avstängda från internet. Vad vet vi om vilka webbsidor som kommer att klassas som lagliga? Kanske kommer denna blogg tvingas att stänga ner. Kanske kommer jag att bli avvisad från internet. För vem vet egentligen vem och vad man får kritisera i dagens samhälle? Allting kontrolleras, speciellt allt virtuellt. I Italien äger Berlusconi all media - är dit vart vi är på väg?
 Åter till vår åtknutna frihet. I förlängningen kan Telekompaketet betyda ett censurerat, avgiftsbelagt internet. För tro inte att detta är slutet i diktaturens tunnel: om det inom en månad efter IPRED-lagens start börjas smida nya frihetsberövande planer kan det omöjligt vara slut här. Inom ett år kan vi ha ett scenario där bredband, fibernät och månadsavgifter är nostalgisk historia. I stället betalar man sin tillgång till internet via minut- och besökstaxa. Alltså får man betala varje gång man klickar sig vidare någonstans. Dessutom har man en ytterligare avgift som bestäms av den tid man är uppkopplad mot nätverket, som en samtalstaxa. Det är här de stora pengarna håvas in: eftersom detta ska vara möjligt sker all uppkoppling mot mobilmaster, vilket ger överbelastade nät och ett otroligt långsamt internet. Men vem vet, detta kanske inte kommer påverka oss alls. Alla de webbsidor som är värda att besöka kommer sedan länge ha censurerats, antingen är de nedmonterade eller borttagna. Kvar är EU:s självgoda hemsida, där man ser en bild där Europas makthavare leker piñata med oss vanliga medborgare.
 För vad har egentligen vi medborgare fått säga till om när det gäller kontrollen av internettrafik? Som vanligt har den lilla människan just blivit den lilla människan, där storebror staten ska bestämma. Lyd eller straffas! Ingen folkomröstning, ingen öppen debatt, knappt någon information. I tysta, nedsläckta rum har Europas pampar kommit fram till hur de kan få än mer makt, utan någon som helst medborglig inblandning. Från att ha setts som ett intressant experiment ses nu Schweiz direktdemokrati som en förebild för hur samhället ska fungera: folkomrösta om allt. Om vi inte kan lite på de som sak styra åt oss får vi ta saken i egna händer. Inte skulle det bli någon internetcensur då, inte.
 Nu har vi ingen direktdemokrati i Sverige och i stället kan makthavarna njuta riktigt ordentligt. Mest myser övervakningssamhällets skyddshelgon Jan Björklund, som i denna stund föreslår övervakningskameror på dagis för tidig dokumentation. Han vill kunna veta exakt vilka som föds och bor i landet. När barnen senare kommer upp i övre tonåren har den allmänna värnplikten återinförts, men nu handlar det inte om elva månader i skogen. Den nya värnplikten hålls bakom låsta dörrar i så kallade arbetsläger och permission är som sagor om prinsar och prinsessor. Hur länge man får stanna i lägret bestäms inte av tid utan av provision: arbete ger frihet. Börjas mönstret kännas igen? Visst är det en väldigt lång bit till Nazi-Tyskland, men med censurering av och avstängning från internet är varje steg ett steg närmare.

Under de senaste fyra åren har jag levt och fostrats i orden Frihet under ansvar. Detta är något som jag tycker borde vara en självklarhet: ta dina egna friheter men var beredd att ta konsekvenserna - du ansvarar alltid för vad du har gjort. Denna rättighet är nu på väg att tas bort, fast bara delar av den. Jag kommer längre inte ha den frihet jag förtjänar, men konsekvenserna finns kvar. Internet kommer att censureras vilken kapar en stor bit av den frihet till information vi ska ha. Men om vi försöker trotsa detta absurda förbud kapas all vår internettillgång. Rättvist? Inte det minsta, men vad gör det makthavarna?
 Det finns dock ett litet ljus - ett litet ljus. Tillägg 138 är en brasklapp i Telekompaketets herravälde. I detta står det att ingen ska kunna bli avstängd från internet utan en prövning i domstol. Som sagt inget stort ljus ifall lagen går igenom, men alltid något - det är inte bra, men det är en förbättring. Som ett kylskåp i helvetet, en barkbåt i rännilen eller humanist i EU-parlamentet. Vi kommer fortfarande ha storebror vakande över axeln, men nu måste han kolla med mamma och pappa innan han kan straffa oss.

Jag vill passa på att ta avsked av bloggen ifall detta blir mitt sista inlägg. Med inlägg som dessa, som helt går emot regeringens vilja, kanske internetuppkopplingen blir sparsam för min del i framtiden. Om Telekompaketet går igenom vill jag ha sagt hej då till det jag verkligen hoppades på. Hej då, frihet. Hej då, demokrati.